Thanksgiving

En liten varning: jag har inte skrivit på ett tag, så jag tror att detta blir ett lite längre inlägg.

Först vill jag ge ett svar till en anonym kommentator: Amerikanska bröllop fungerar lite annorlunda än svenska. Det hela börjar med frieriet som mannen står för. Nyligen friade en kollega på jobbet till sin flickvän och det hela var ganska ångestladdat och innehöll en middag på en flott restaurang och tillhörande rundtur med häst och vagn i en park. Sedan drog han fram den gigantiska diamantringen (som han hade köpt innan och tyvärr var lite för stor) och friade. Hon sa ja och nu är han hur lycklig som helst, men han gick och var orolig en vecka innan. Det är alltså endast kvinnan i förhållandet som har en ring under förlovningstiden. Den ska gärna var stor, dyr och ha många diamanter. Sedan börjas bröllopsplanerna, för ja, i USA betyder förlovning att man ska gifta sig inom en snar framtid. Amerikanska bröllop är överlag större än svenska. Jag har knappt träffat de som Eric känner som ska gifta sig till sommaren, så jag räknar med att det kommer vara mellan 100-300 gäster. Efter att man har förlovat sig är det vanligt att man går till fotografern för att ta "förlovningskort". Dessa kort passar man ofta på att använda då man skickar ut sitt "save-the-date"-kort. Detta kort skickas till de tänkta gästerna 8-9 månader före bröllopet och det innehåller endast informationen att de förlovade planerar att gifta sig en viss dag och vill att gästerna markerar den dagen i sina kalendrar. Cirka 3-4 månader innan bröllopet skickar de förlovade ut själva inbjudan som innehåller alla detaljer kring bröllopet. Det är även denna man förväntas svara på. Under bröllopet skiljer sig även några detaljer. Som alla vet går brudens far med bruden till altaret. Under vigseln växlar brudparet ofta lite enklare ringar som sällan matchar. I Sverige är traditionen att båda får ringar vid förlovningen, men endast bruden får en vid vigseln.

Nu är det sluttjatat om bröllop. Idag är det Thanksgiving, vilket för många amerikanska familjer är större än jul. Det hela handlar om att äta och vara tacksam - en ganska trevlig kombination alltså. Jag och Eric stannar i Chicago och åker inte till Denver. Men vi ska ändå fira, så jag har precis satt igång en kalkonbit som lagas i vår crockpot/slow-cooker i 7 timmar och i kylskåpet väntar en pumpkin pie. Finns slow-cookers i Sverige? Om de inte finns borde de göra det!

Det ska bli trevligt att äta mat, men mest njuter jag av att vara ledig från jobbet i hela två extra dagar. Det behövs. Jag ser även fram emot Black Friday, vilket är fredagen efter Thanksgiving. Denna dag är även känd som den galnaste shoppingdagen i USA. Tydligen har folk till och med dött tidigare år av tumulten. De flesta affärer öppnar otroligt tidigt (Macy's öppnar 4 på morgonen, men de flesta andra affärer öppnar 6) och redan då köar folk. Själv har jag mina ögon på en ny laptop från HP som vanligtvis kostar 850 dollar, men den går för 550 dollar imorgon.

Så, hur är det med mig annars då? Jo vars, det rullar på. På jobbet får jag mer och mer ansvar, vilket ät jätteskoj. Just nu planerar jag vad som ska hända 2011 i det projekt jag arbetar mest med och jag planerar även ett möte med kunden som vi ska ha i december. Detta innebär att jag gör ett schema för dagen och utvecklar allt material vi ska använda. Jag gör en miljon olika saker på jobbet, så det är svårt att sätta fingret på det jag gör, men allt är relaterat till projektledning.

När jag inte jobbar stickar jag ganska mycket med min lilla stickgrupp. Vi är tre stycken kompisar som brukar träffas då och då och sticka. Jag har precis stickat klart en socke till Eric, vilket tog en evighet för att jag använde små stickor och ett tunt garn. Men fin blev den. Nu får han vänta ett tag tills han får den andra, för jag har några julprojekt på gång.

Nä, nu tycker jag att jag ska sätta stopp för denna gång. Kram på er!